Ibland går allt som man vill
och ibland går ingenting. Idag är en sådan dag då ingenting fungerar. Jag vaknar på tok försent, har sovit över tvätttiden. Jag går upp och springer ut med Bub då han hållt sig x antal timmar längre än han brukar. Bub vägrar kissa på sitt vanliga träd han bara SKA kissa på byggjobbarnas "big bags för små grovsoppor", inte nog med det han ska även sätta revier på kioskens tidningsbox samt i portingången. Vi går in i lägenheten igen, jag ska koka mig en välbehövlig kopp kaffe (som smakade förträffligt btw) men vad ser jag då? Nånting som gnistrar i lampskenet. Nej tänker jag, det kan ju inte vara sant?!
Jo, han har kissat inne. Å säkert mitt i natten också för det var lite sådär halvtorkat och kristaliserat. Jädra skit fan, det som hade gått ett bra tag sen han kissade inne. Bara att torka upp. Som tur var hade vi här om dagen köpt sådana där engångs handskar för snuskiga saker så jag drog på mig en sån. Men det vanliga metoden kallad fönsterputs och trasa fungerade inte. Jag var tvungen att hämta en städsvamp och skrubba lite på kisskristallerna med både grönsåpa och klorin. Under tiden jag skrubbar så ser jag en brun skugga bakom mig men bryr mig inte om det. Men när det är dags för trasan igen då är den borta. Nedrans Bub! In i vardagsrummet och där sitter Bub med sitt byte. Fy! Han skäms, jag tar trasan och fortsätter torka hans kiss.
Sen sätter jag på mitt efterlängtade kaffe å går då in i vardagsrummet igen för att samla ihop disk undertiden kaffet kokas och vad ser jag då? VAD ser jag DÅ? Bub har rensat hela vardagsrumsbordet från alla papper och kvitton som där finns å rivit sönder dom i små fuktiga remsor som ligger över hela vardagsrummet. I soffan, i sängen, på golvet. Alltså då var inte den där hunden värd mycket. Jag sätter mig ner på soffan, uppgiven. Då springer Bub fram, sätter sina framtassar på mina knän piper en gång å vickar huvudet från sida till sida. Då kan man inte vara sur på honom längre, han är ju så söt den lilla byrackan.
Jo, han har kissat inne. Å säkert mitt i natten också för det var lite sådär halvtorkat och kristaliserat. Jädra skit fan, det som hade gått ett bra tag sen han kissade inne. Bara att torka upp. Som tur var hade vi här om dagen köpt sådana där engångs handskar för snuskiga saker så jag drog på mig en sån. Men det vanliga metoden kallad fönsterputs och trasa fungerade inte. Jag var tvungen att hämta en städsvamp och skrubba lite på kisskristallerna med både grönsåpa och klorin. Under tiden jag skrubbar så ser jag en brun skugga bakom mig men bryr mig inte om det. Men när det är dags för trasan igen då är den borta. Nedrans Bub! In i vardagsrummet och där sitter Bub med sitt byte. Fy! Han skäms, jag tar trasan och fortsätter torka hans kiss.
Sen sätter jag på mitt efterlängtade kaffe å går då in i vardagsrummet igen för att samla ihop disk undertiden kaffet kokas och vad ser jag då? VAD ser jag DÅ? Bub har rensat hela vardagsrumsbordet från alla papper och kvitton som där finns å rivit sönder dom i små fuktiga remsor som ligger över hela vardagsrummet. I soffan, i sängen, på golvet. Alltså då var inte den där hunden värd mycket. Jag sätter mig ner på soffan, uppgiven. Då springer Bub fram, sätter sina framtassar på mina knän piper en gång å vickar huvudet från sida till sida. Då kan man inte vara sur på honom längre, han är ju så söt den lilla byrackan.
Kommentarer
Trackback