från byracka till vovve

Passade på att ta en promenaden runt de två närliggande "sjöarna" när vädret bjöd till. Människor i shorts och med glassar i handen vart man än tittade.

Så här glad var Bub



Hade Bub lös på ängarna och då kom det först en hund, som Bub knappt brydde sig om och sen en till hund som han tittade mer intresserat på, han stannade till så jag ropade till mig honom och han lyssna! Så stolt! Då tog jag fram leksaken kan jag lova. Sådant beteende gillar vi. Promenaden fortsatte och snart stötte vi på en vitfluffsak som skällde ut Bub för räkning. Då var det kört, sen fick alla hundar vi mötte lite kaninen och till och med något skall. Attans! Han som gått så fint innan.


Bildbevis på snygg gång. Det är flåsigt att promenera i solen!


Vi stannade till i tornparken en snabbis. Bub gick fram och tillbaka till samma grop i amrken flera gånger och krafsade lite med tassen i jorden där. först fattade jag ingenting men sen kom jag på det; det brukar vara en vattenpöl där som Bub släcker törsten i. Stackarn, alldeles uttorkad. Man för börja ha med sig vatten på promenaderna.

Det är snö utanför oss. Det snöar fortfarande. Det blir halt på gångvägarna och på bilvägarna. Då kan man smita ut i hjulspåren och glida lite. Det är kul. Man gliider jättelångt och det går fort. Bub blir helt till sig. Det är en rolig lek.

Idag sken solen något helt underbart men det var iskallt. Termobyxorna åkte på DogOwner men elak som man är glömmer man ju självklart täcket till Bub. Han brukar få på sig det när det är minusgrader, långa långpromenader eller om vi ska stå stilla mycket. Idag kunde vi pricka i två av dom vilket gjorde att jag faktiskt fick lite dåligt samvete. Hur som så var det alldeles fantastiskt vackert och vi träffade på en ingift släkting på vägen hem. Roligt!


Vi lekte inget jag och Bub men han konsentrerade sig på att lukta i brynet på buskagen, jag misstänker att det var djurungar där inne. Något lät argt ibland när man kom nära.


Min eftersökshund! Ser han inte lite ut så om han skulle kunna vara i arbete?


"Det är kaallt"


Tur att hunden är söt när man själv ser ut som kägla.

Hela vår lilla stad består av isbanor, det är som att åka skridskor. Jag och sambo funderar starkt på att skaffa dubbar att ha under skorna som gamlingar har. Och idag bestämde vi oss för att gå ut under den absolut mest fantstiska tidpunkten på dagen, när det regnade. Förutom att vi valt helt fel skor för regnväder både sambo och jag så är sambos jacka vattenavvisande, vilket inte är det samma som vattentät. Efter 5 minuters promenad var vi både blöta och hungriga och bestämde oss för att ta en mac'burgare "to go". Men med oslipade (skrid)skor, en hund i ena handen och burgare i andra och regnet som gör burgarn plaskig så går det allt annat än bra att promenera i uppförsbackar.



Som tur är så kom vi fram till djuraffären med livet i behåll för att upptäcka att den var stängd på söndagar. Jippey! tänkte vi eller inte riktigt. Vi beslöt oss för att Bub inte behövde en så lång promenad idag så vi svängde upp till den närligande parken och släpte lös Bub så han fick springa lite. Och där står en alldeles övergiven STJÄRTLAPP! Jag placerar snabbt (efter att ha kollar så sittdynan inte var blöt av kiss från diverse djur eller ungar) ändan på lappen och glider ner för backen. Bub blir helt till sig och springer efter. Det upprepas några gånger men sen tycker jag att det är dags för Bubs första stjätlappstur. Vilken fart det blev! Men Bub var måttligt road över att åka med så nästa åk fick han springa bredvid igen. Vilken lycka! Blöta i ändan och under tassar och fötter kommer vi (Bub och Dogowner) in med ett starkt behov av kaffe och filt. Vilken tur att man har en Sambo/husse som kan ordna det.

Bub hade problem med den djupa snön, inte så att han sjönk ner i den, han har ju inte så mycket tyngd att pressa ner med men hans bakben åker åt alla håll. Dessutom blir han superfort superkall och börjar skaka som ett asplöv. Men det tar massa energi och bygger Bubs stickor till ben lite grand. Han blev mäkta glad när jag hittade en inhägnad rastgård som var nertrampad som han med lätthet kunde springa runt i och lukta på spåren från alla som varit där.



Jag dokumenterade lite av promenaden i en film.


Så här sur var han efter ett tag!

Långpromenaden kantades av sökträning. Även om Bub av någon outgrundlig anledning tycker att det är kul(?) att söka efter en leksak så brukar jag belöna honom när han hittar den. Oftast kastar jag leksaken. Jag brukar kasta upp eller ner för backar eftersom jag tycker att Bub har så taniga bakben och vill muskla på dom lite. Men snö är uppenbarligen halt och ända sättet att stoppa sig är tydligen att använda min ben som stoppkloss.

Vi gick en långpromenad i djupsnön för att göra av med extra energi. Jag hade inte med mig kastleksaken eftersom man dels inte hittar den i snö och dels man inte ser den pga mörkret.


Bub gick antingen framför och stannade varannan sekund och kollade om jad hade leksaken eller precis precis bakom så jag sparkade honom i huvudet vid varje  steg jag tog. Dom sista hundra meterna insåg dock Bub att ingen leksak fanns och att han var lös å då sprang han litet. Här varndrar man i djupsnö i en timma och hunden har bara vett nog att utnyttja den sista minuten. Men man får väl vara glad att man har en hund som nöjer sig med att gå precis, precis bakom och sen sover som ett barn iaf.

Den väl behöva långpromenaden blev till både min och Bubs förtjusning av idag. Till saken hör att det var tio grader varmare idag än igår vilket nog är en, om den bidragande faktorn till Bubs plötsliga promenadlust. Hursom bettede han sig alldeles utmärkt bland hundarna idag. Vi gick förbi flera utan ett endaste skall eller drag i kopplet. Men en ung tollare var han tvungen att skälla på eftersom den var lös och sprang fram. Tollarens ägare tog dock tag i hunden så Bub fick lukta lite på stjärten på den och hundarna skilldes åt som vänner.


Kolla nosen! En dag SKA jag ha en tollare.

Lite bilders på Bubsis


Mitt i svängen


Bub riktigt flög fram


Ibland kan man säga att Bub är lite fel ute...


Mitt i aktion men ändå snygg, Bub borde söka till Americas Next Top Model. Som Tyra själv hade sagt, Bub är fierce.

Idag har Bub inte reagerat nästan alls på någon hund. Han har tittat mot dom och jag har sagt "App" och då har han sonika sprunigt framåt som om jag genom mina ord har satt eld i baken på'n.
Vid backen upp till den närliggande parken mötte vi inte mindre än fem hundar på samma gång. Bub visste inte vilken han skulle titta på så han komprimissa och stirrade först ut den enda lilla hunden i sällskapet, en chihuahua och sedan den största hunden, en s:t bernards liknande varelse. Nöjd med sig själv krävde Bub sedan att vi skulle kasta leksaken, han hade ju ändå enbart stirrat, inte fått upprörd snor, gjort kaninen eller ens morrat lite på dom andra hundarna. Och ja DogOwner kan ju inte annat än att hålla med, Bub förtjänade en stunds lek efter denna bravur. Sagt och gjort, här är lite bilder från leken.


Jag gömde pinnar eftersom det är välldans mycket svårare att hitta rätt pinne än rätt leksak i naturen. Efter mycket övertalning gick Bub med på att jag inte försökt gömma pinnen som fortfarande sitter fast på busken (den långa pinnen som Bub tittar mot) och han fortsatte söka den rätta pinnen.


Bub har en skön sökstil, han kör ner huvudet i backen och putar med rumpan i vädret samtidigt som han måste vinkla huvudet lite framåt och inåt för att näsborrarna annars riktas mot skyn. Denna stil kör han även i snö och det resulterar i kopiösa mänger snö i näsan vilket i sin tur lockar fram en otroligt charmig blöt-snor-anding. Tänk er när barn dricker för mycket vatten och liksom gurglar/hostar/andas, ungefär så. Bra jobbat Bub!


Vadå, har jag något i ansiktet?


Bub spurtar tillbaka med leksaken. Idag fick kopplet sitta på tillföljd av de många hundarna som var ute. Bub sköte sig ju dock utmärkt, som tidigare nämnts, och det hade inte behövds men vem kan veta det i förväg? Bättre att ta det säkra före det osäkra.


Världens finaste hund. DogOwner smälter.

för DogOwner som lyckades få ut Bub, tillslut, på en 2h promenad. Vi kastade leksaken i snön och Bub plogade hela näsan full med snö men han hittade faktiskt leksaken fortare än vanligt.

Vi träffade på en hund som bor i huset och som Bub inte fungerat så bra med så vi gick iprincip hela promenaden med dom. Den hunden är "lite bitig av sig" så vi släpte dom inte lösa men lät dom gå kopplade på varsin sida av oss. Dom skällde inte, ville inte äta upp varandra eller någonting. Vilka hundar vi har!

Sen träffade vi på en griffon! Jag pratade om en dam förut som hade en griffon, remember? Henne träffade vi iaf och idag hade hon hunden med sig också. Myran som hunden heter är biffigare/tjockare än Bub och rasist. Hon skällde ut grannens hund till tusen men ville strongt fram till Bub och leka och hälsa. Riktigt roligt typ! Bub tyckte dock att Myran var läskig, men sen så upptäkte han att hon nog var en tjej. Tjejer måste man spana in! så han sniffa lite när "hon inte märkte".


Bub fick syns på något och rusade dit. Åh, nej inte ett stackars litet djur, tänkte jag.


men när Bub stolt visade upp sitt fynd var det bara en frusen gammal vante.




(tittar ni noga så ser man att hans baktassar är i vädret)
Jag trodde Bub fått tuppjuck när han började balansera på frambenen i början på promenaden. Efter ett tag såg det dock mäkta obekvämt ut för lillstackarn så jag drog mina vantar övar baktassarna och vips(!) gick han normalt igen.
I slutat på  promenaden upprepade hans sina cirkuskonster. I hopp om att impa på grannens hund trodde jag men grannen sa att det berodde nog på att han fått köldkramp och tipsade mig om att dra mina vantar över hans baktassar. Se så rätt man gör fast man tror fel!

Långpromenaden i bilder (bättre sent än aldrig)


Bub gick fint i kopplet


Vi övar lite på stanna, det funkar ungefär som ställande under gång fast inte lika strängt.


Samtidigt kan vi öva på inkallning/kom (ursäkta dålig bildkvalitet)


Herrejissanes vad bra man inte såg. Iaf ringar den högre röda cirkeln in Bub och den andra leksaken. Jag grundlurade Bub och gömde leksaken nära honom och vandrade sedan ganska långt bort. Tog en stund för honom att inse. Mohaha. Moha! Mohahahahaha...


DogOwner var så stolt över sin lilla Bubbie att ett kort tvunget skulle tas på vägen hem, för han går ju så himla fint i kopplet! Tittar senare på bilden och inser att det kanske inte var perfekt precis... Så går det när man blir självgod.

Det här ingen vanlig äng, det är THE äng. Kolla bara!




Tekniskt sett kanske det inte är en äng eftersom det är avdelat med några grusgångar, tekniskt sett är det nog inte en äng alls utan flera gräsmattor men jag kallar det äng. Hur som är det nästan bara bra att det är delat för då har liksom alla hundägare sin egen "lilla" ruta där man kan kasta, söka eller bara kampa utan att behöva bry sig om de andra hundarna. We like! Men det finns ett litet problem.

Monstren har tagit över dessa ängar!


Kanadagäss!

Dom är äckliga, läskiga och många. Men fram för allt bajsmaskiner. Jag förstår inte folk som klagar på hästar, dom kan inte ha sett en kanadagås.


Dom lämnar dessa skitar efter sig.

Kanske inte ser så mycket ut för världen men om det är en sådan här korv var 5 cm så blir det minst sagt irriterande. Det är äckligt. Man kan inte längre vistas på dessa underbara ängar om det inte är minusgrader. Då är nämligen bajset fruset och fastnar inte på kläder, skor eller tassar. Dessutom missfärgar dom inte sulorna när dom är frusna.
Det finns en nackdel till med detta bajs. Det är Bubs alltime favorite. Han bara älskar kanadagåsbajs. Han är i himmelriket. Springer å äter samtidigt som det siprar grön fradga ut mungiporna på honom. Blä.

Jag tycker illa om fåglar i allmänhet och kanadagäss i synnerhet. Skjut dom, helt ärligt, gör det. Kanadagäss gör inte någon nytta för någon och skall faktiskt inte ens vara här i Sverige. Ge oss våra ängar tillbaka!

Det piskade en blandning mellan hårt regn och snö i ansiktet på promenaden imorse. Bub vägrade gå åt hållet som resulterar i en långpromenad. Jag förstår honom, jag ville inte heller. Man såg inget och blev brännande kall på bara någon minut. Fy säger jag bara. Dessutom var det glashal slask hela nedförsbacken hem. Livsfarligt!

Promenaden kantades av många skrikande barn samt mycket frost. Det var riktigt kallt om händerna när vantarna åkte av. Tur för Bub att jag kollat om det var minus grader för han fick sitt tjocka täcke på sig. Han såg nöjd ut i den.
Vi mötte på en dam som också har en griffon. Hon är mycket förtjust i alla, och då menar jag alla griffons hon ser. Vi böt till och med nummer. Hon sa att det bodde två stycken till här i närheten. Jag har träffat dessa hundars matte men aldrig hundarna. En mycket trevlig dam men kanske något entusiastisk.


Bub i sitt tjocktäcke


Ibland önskar man att man hade haft en bra kamera


Vi övade på att gå fint utan koppel. Eller jag låter kopplet släpa i backen eftersom jag är för snål för att köpa långlina och för osäker på att Bub lyder för att inte ha något alls. Det börjar dock arta sig. Bub stannar om man säger stanna, saktar in om man säger vänta och framför allt så bryr han sig inte alls så mycket om små hundar längre. Det är värre med större ljusa hundar, som goldens. Det är typ det farligaste i helaste världen enligt Bub.

Vi träffade på tantskrället med dvärgpincher idag också. Samma sak igen. Hunden fram och ska "leka" med Bub. Hon har för fasiken ingen koll över huvud taget. Kankse är hundförarkort någonting att införskaffa?

Bub har gått å blivit kulturelliserad. Igår fick han besöka det tjusiga slottet ute på Tyresö medan han idag fick beskåda Haga slott där självaste kronprinssesan och hennes fästman bor.

Tyresö slott bjöd på sol och spektakulär rundvandring i kyrkanstecken. Haga slott bjöd på isande kallt väder och paviljonger.


Bub och Sambo i Tyresö slottspark. Ser inte så fint ut på denna bild kanske men det var den enda bilden jag hade på Bub när man såg omgivningen.


Kan även se ut så här.

Om bub får välja går han nog hellre till Haga än Tyresö för i Haga fick han springa lös och söka leksaken på jätteängen där västerorts alla scouter håller till.


I Haga fick jag bara fina kort på Bub...


Som sagt, super fina kort på Bub i Hagaparken.

Bub mötte på en liten pudel mitt i sitt sökande efter leksaken. Det gick hur bra som helst. Bub ville förvisso inte ha pudeln eftersig och sa ifrån men pudeln lyssna och Bub skällde inte det minsta. Duktig vovve!

Det är vinterdoft i luften, härligt!

Dvärgpincher är INTE gjorda för gamlingar och flexikoppel är djävulens påfund. Mötte två gamlingar idag med tidigare nämnd hundras och flexikoppel. Bub gjorde kaninen mot båda, men var helt tyst (vilket faktiskt fortfarande är framsteg mot hur vi hade det förr) i alla fall ingen av ägarna har någon som helst koll på sina hundar så jag kortar in Bub å byter sida på honom. Då springer den ena gamlingens jäkla byracka fram mot Bub å Bub tycker ju det är dunder läskigt och gömmer sig bakom mina ben. "Vänligen ta in din hund" säger jag till tantfan som håller i jycken. "Å, men han vill ju bara leka!" VA FASEN BRYR JAG MIG OM DET? Jag har kanske inte bästa uppfostran på min hund men vi har iaf vanligt vett. "Min bits" sa jag bara, då jävlar blev det fart på gammeltanten men inte fasen lyckas hon locka hunden till sig nej hon måste gå all världens väg innan hunden börjar släpas med i den 20m långa flexilinan. Notetoself: Aldrig dvärg pincher, aldrig bli gammal.

Men Bub gick iaf super fint hela promenaden (förutom dvärgpincher insidenten då).




Under promenaden övade vi kommando "hoppa ner" vid läktarna. Automatiskt övades även kommando "upp" in också. Bub tycker detta är mäkta roligt å är bra på det tills det gäller att hoppa ner från sängen hemma. Då måste DogOwner ställa sig upp innan Bub mirakulöst förstår vad DogOwner sagt å fint skuttar ner från sängen.

Gick på promenad med Bub och tyckte det var lite halv mysko väder. Det var rullande dimma på ängarna, dimma över sjön som det kan vara på morgnarna, fast mitt på dagen, kl 16isch. Dessutom var det mörkt som i graven. Men så kom jag på det, det är ju halloweenväder!



Vill även passa på att berömma min vovve som gick 2-3 meter bakom en hund flera hundra meter idag och betedde sig exemplariskt, som hundar ska. Det var spöklikt!

Söndagspromenad i närligande park, återberättad i suddig bildserie.


Vi hade Sambo med oss


Bub var på lekhumör


Jädrans snygg sittställning i väntan på kommando "sök"


Där kom det

Och sen var det kört


Bub sprang


och sprang


och sprang


och sprang