från byracka till vovve

Idag har Bub inte reagerat nästan alls på någon hund. Han har tittat mot dom och jag har sagt "App" och då har han sonika sprunigt framåt som om jag genom mina ord har satt eld i baken på'n.
Vid backen upp till den närliggande parken mötte vi inte mindre än fem hundar på samma gång. Bub visste inte vilken han skulle titta på så han komprimissa och stirrade först ut den enda lilla hunden i sällskapet, en chihuahua och sedan den största hunden, en s:t bernards liknande varelse. Nöjd med sig själv krävde Bub sedan att vi skulle kasta leksaken, han hade ju ändå enbart stirrat, inte fått upprörd snor, gjort kaninen eller ens morrat lite på dom andra hundarna. Och ja DogOwner kan ju inte annat än att hålla med, Bub förtjänade en stunds lek efter denna bravur. Sagt och gjort, här är lite bilder från leken.


Jag gömde pinnar eftersom det är välldans mycket svårare att hitta rätt pinne än rätt leksak i naturen. Efter mycket övertalning gick Bub med på att jag inte försökt gömma pinnen som fortfarande sitter fast på busken (den långa pinnen som Bub tittar mot) och han fortsatte söka den rätta pinnen.


Bub har en skön sökstil, han kör ner huvudet i backen och putar med rumpan i vädret samtidigt som han måste vinkla huvudet lite framåt och inåt för att näsborrarna annars riktas mot skyn. Denna stil kör han även i snö och det resulterar i kopiösa mänger snö i näsan vilket i sin tur lockar fram en otroligt charmig blöt-snor-anding. Tänk er när barn dricker för mycket vatten och liksom gurglar/hostar/andas, ungefär så. Bra jobbat Bub!


Vadå, har jag något i ansiktet?


Bub spurtar tillbaka med leksaken. Idag fick kopplet sitta på tillföljd av de många hundarna som var ute. Bub sköte sig ju dock utmärkt, som tidigare nämnts, och det hade inte behövds men vem kan veta det i förväg? Bättre att ta det säkra före det osäkra.


Världens finaste hund. DogOwner smälter.

för DogOwner som lyckades få ut Bub, tillslut, på en 2h promenad. Vi kastade leksaken i snön och Bub plogade hela näsan full med snö men han hittade faktiskt leksaken fortare än vanligt.

Vi träffade på en hund som bor i huset och som Bub inte fungerat så bra med så vi gick iprincip hela promenaden med dom. Den hunden är "lite bitig av sig" så vi släpte dom inte lösa men lät dom gå kopplade på varsin sida av oss. Dom skällde inte, ville inte äta upp varandra eller någonting. Vilka hundar vi har!

Sen träffade vi på en griffon! Jag pratade om en dam förut som hade en griffon, remember? Henne träffade vi iaf och idag hade hon hunden med sig också. Myran som hunden heter är biffigare/tjockare än Bub och rasist. Hon skällde ut grannens hund till tusen men ville strongt fram till Bub och leka och hälsa. Riktigt roligt typ! Bub tyckte dock att Myran var läskig, men sen så upptäkte han att hon nog var en tjej. Tjejer måste man spana in! så han sniffa lite när "hon inte märkte".


Bub fick syns på något och rusade dit. Åh, nej inte ett stackars litet djur, tänkte jag.


men när Bub stolt visade upp sitt fynd var det bara en frusen gammal vante.




(tittar ni noga så ser man att hans baktassar är i vädret)
Jag trodde Bub fått tuppjuck när han började balansera på frambenen i början på promenaden. Efter ett tag såg det dock mäkta obekvämt ut för lillstackarn så jag drog mina vantar övar baktassarna och vips(!) gick han normalt igen.
I slutat på  promenaden upprepade hans sina cirkuskonster. I hopp om att impa på grannens hund trodde jag men grannen sa att det berodde nog på att han fått köldkramp och tipsade mig om att dra mina vantar över hans baktassar. Se så rätt man gör fast man tror fel!

Det snöar och blåser bitande kallt. Underbart!; tänkte jag och pälsade på mig med både långkalsonger och dubbla strumpor. Pälsade på Bub också och tog med mig leksaken och hundgodis. Jag och Bub skuttar ut ur porten var på Bub tvär stannar, vinklar öronen bakåt. Sen springer han fram till sitt kissställe, bajsare alldeles bredid och sen vägrar röra på sig. Jag försökte locka honom och drog honom en bit men totalstop. Så det vara bara att vända och gå in. Nu ligger Bub omstopppad av sig själv i filten och tuggar på sitt tuggben och DogOwner får nöja sig med en kopp te och sitta och titta på den fina fallande snön från fönstret. Men det är mysigt också.


Fina, fina Bub

Hittade en lista på världens tio fulaste hundraser på plats nummer sju fann jag griffon. Jag tar illa vid mig och hävdar bestämt att faraohunden är tusen gånger fulare. Sen är det bra med det.

Här är beskrivningen på rasen griffon enligt listan (engelsk);
The Brussels Griffon originating from Belgium, looks more like a wire wool brush on legs than a dog. A real mis-match of genetics, the breed sometimes has webbed feet and narrow nostrils. Training is possible but unless done at an early age, the breed can become hysterical if someone attempts to clip their toenails. Each to their own!


En wire wool brush och en griffon. Likheten är slående? Nej, vet du vad!

pga sjukdom men frukta icke det är inte Bub som insjuknat utan DogOwner. Vi ligger lågt någon dag till sedan kör vi igång igen å då är det bakdelskontroll som gäller.

Långpromenaden i bilder (bättre sent än aldrig)


Bub gick fint i kopplet


Vi övar lite på stanna, det funkar ungefär som ställande under gång fast inte lika strängt.


Samtidigt kan vi öva på inkallning/kom (ursäkta dålig bildkvalitet)


Herrejissanes vad bra man inte såg. Iaf ringar den högre röda cirkeln in Bub och den andra leksaken. Jag grundlurade Bub och gömde leksaken nära honom och vandrade sedan ganska långt bort. Tog en stund för honom att inse. Mohaha. Moha! Mohahahahaha...


DogOwner var så stolt över sin lilla Bubbie att ett kort tvunget skulle tas på vägen hem, för han går ju så himla fint i kopplet! Tittar senare på bilden och inser att det kanske inte var perfekt precis... Så går det när man blir självgod.

Sambo ligger däckad i soffan. Bub slickar honom i ansiktet, stryker sig mot fötterna och tokviftar på svansen. Det är kärlek!

En gång i veckan så spelar jag upp olika ljudspår med fyrverkerier på. För att Bub inte skall bli rädd på nyårsafton. Hur som så har jag nu höjt volym till så mycket som jag vågar ha pga grannarna och Bub sover lugnt vidare. Han är superduktigt, bryr sig inte det minsta. Dessutom harjag börjat välja några klipp på youtube som kanske inte har så bra ljudkvalitet för just fyrverkerierna MEN har barn som gråter, skriker och fulla människor som sjunger med. Alla senarion som Bub kan tänkas påträffa i nyårstider även utanför 12slaget då man inte ska ha sin hund ute.

Idag lade jag till en svårighetgrad nämligen ljus. Jag mörklade lägenheten och började spela upp fyrverkrierna. det gick bra, bub låg kvar i soffan oberörd. Då började jag tända lampor, släcka lampor om vart annat så det ena sekunden var ljust här inne, andra kolsvart och sen bara en liten flash of light. Ja ni förstår. Bub blev på lekhumör. Han är bra rolig han. Rädd för allt möjligt men just med omgivningar funkar det kanon. Skönt!

eller kallas det det när det är tvärt om också? Alltså att man sover grymt mycket. Jag slutar aldrig förvånas över hur länge Bub kan sova. Fusk!

T.ex. Bub ligger och sover, hissen stängs oförsiktigt i trapphuset. Bub vaknartill och skäller gällt "Vroeff". Jag lägger handen på Bub och inom sekundeer snarkar han igen. Den som ändå hade den förmågan alltså.

Kan inte sova så ligger och kollar på AFV och deras programdel name that sound utan ljud. Oerhört givande.

Det här ingen vanlig äng, det är THE äng. Kolla bara!




Tekniskt sett kanske det inte är en äng eftersom det är avdelat med några grusgångar, tekniskt sett är det nog inte en äng alls utan flera gräsmattor men jag kallar det äng. Hur som är det nästan bara bra att det är delat för då har liksom alla hundägare sin egen "lilla" ruta där man kan kasta, söka eller bara kampa utan att behöva bry sig om de andra hundarna. We like! Men det finns ett litet problem.

Monstren har tagit över dessa ängar!


Kanadagäss!

Dom är äckliga, läskiga och många. Men fram för allt bajsmaskiner. Jag förstår inte folk som klagar på hästar, dom kan inte ha sett en kanadagås.


Dom lämnar dessa skitar efter sig.

Kanske inte ser så mycket ut för världen men om det är en sådan här korv var 5 cm så blir det minst sagt irriterande. Det är äckligt. Man kan inte längre vistas på dessa underbara ängar om det inte är minusgrader. Då är nämligen bajset fruset och fastnar inte på kläder, skor eller tassar. Dessutom missfärgar dom inte sulorna när dom är frusna.
Det finns en nackdel till med detta bajs. Det är Bubs alltime favorite. Han bara älskar kanadagåsbajs. Han är i himmelriket. Springer å äter samtidigt som det siprar grön fradga ut mungiporna på honom. Blä.

Jag tycker illa om fåglar i allmänhet och kanadagäss i synnerhet. Skjut dom, helt ärligt, gör det. Kanadagäss gör inte någon nytta för någon och skall faktiskt inte ens vara här i Sverige. Ge oss våra ängar tillbaka!

Bub har åter kommit in på banan att man ska skälla på alla ljud i trapphuset. Alla är värda att skällas på. Jag funderar på vad jag gjort för förändring sedan han blev bättre och tills nu. Svaret är att jag inte berömmer honom när han är tyst. Jädrans krävande hund. Om jag säger duktigt kille när det låter, då är han tyst. Säger nej, tyst eller himlans byracka då skäller han än mer. Så idag skall jag testa om min teori stämmer och hur jag kan effektivisera brömmet så att jag inte behöver berömma alla gånger utan kanske enbart om det låter extra mycket.

Dessutom har vi satt ett kommando på att han tittar upp. Det fick heta "näsvis" eftersom han ser så himlans näsvis ut när han gör det. Han tar huvudet något åt höger och då ser man hans bittra uppseende. Han ser jädrans cool ut.


Bara för att han har flaxöron

va irriterad jag blir. INGENTING FUNGERAR. Man kan inte ladda upp några nedrans videos och inte f*n vill jag att youtube ska ha mitt telenummer heller. Känns ju j*vligt nödvändigt att ska skicka den satans verifieringskoden till nallen, kan dom inte bara skicka den nedrans koden till min mejl? ÅÅÅÅÅH, GRRRRRRRRR!

Jag som ville visa när Bub tittar uppåt. Bu hu, stackars mig.

Det nya trixet jag vill lära Bub har inte gått som planerat. I fredags sa jag att jag skulle fått Bub att förstå vad jag ville att han skulle göra redan på fredag kvällen men han har inte förstått ett dyft förns nu. Idag, måndag morgon. Varför fattade han då helt plötsligt?

Jag har tagit mitt finger och lyft det upp över Bubs huvud för att få honom att förstå att det är rörelsen med huvudet som jag vill åt. Men han har trott att jag vill att han ska titta på fingret.

Imorse provade jag att hålla handen stängd med godis i för att se vad han försökte göra. Han började krafsa på handen men till slut så tittade han upp på mig. Jag klicka! Han tittade uppåt. Jag vill iof inte att han ska titta på mig men redan efter tre klick så kunde jag dröja med klicket så att han vände huvudet och tittade upp i tomma intet. Way to go Bub! Om bara jag hade fattat lite fortare så hade vi kunnat hur mycket som helst jag och Bub.


Diggar bilden. Bub när han får nog.

Idag försöker vi oss på att lära oss ett nytt trix, bara för vårt egna höga nöjes skull, för det har ingen som helst funktion mer än att det är jädrans coolt om vi får till det. Bub ska lära sig att titta uppåt på kommando. Hur ballt?

Vi har kommit så långt att Bub lägger huvudet i alla möjliga (och omöjliga) positioner samtidigt som han går mellan ligg, sitt å buga. *tummen upp*
I slutet på denna dag förväntar jag mig iaf att han ska vara säker på vilket beteende jag söker och erbjuder det frivilligt.


Helt irrelevant bild, men man måste ju ha span även när man sover.

och ibland går ingenting. Idag är en sådan dag då ingenting fungerar. Jag vaknar på tok försent, har sovit över tvätttiden. Jag går upp och springer ut med Bub då han hållt sig x antal timmar längre än han brukar. Bub vägrar kissa på sitt vanliga träd han bara SKA kissa på byggjobbarnas "big bags för små grovsoppor", inte nog med det han ska även sätta revier på kioskens tidningsbox samt i portingången. Vi går in i lägenheten igen, jag ska koka mig en välbehövlig kopp kaffe (som smakade förträffligt btw) men vad ser jag då? Nånting som gnistrar i lampskenet. Nej tänker jag, det kan ju inte vara sant?!

Jo, han har kissat inne. Å säkert mitt i natten också för det var lite sådär halvtorkat och kristaliserat. Jädra skit fan, det som hade gått ett bra tag sen han kissade inne. Bara att torka upp. Som tur var hade vi här om dagen köpt sådana där engångs handskar för snuskiga saker så jag drog på mig en sån. Men det vanliga metoden kallad fönsterputs och trasa fungerade inte. Jag var tvungen att hämta en städsvamp och skrubba lite på kisskristallerna med både grönsåpa och klorin. Under tiden jag skrubbar så ser jag en brun skugga bakom mig men bryr mig inte om det. Men när det är dags för trasan igen då är den borta. Nedrans Bub! In i vardagsrummet och där sitter Bub med sitt byte. Fy! Han skäms, jag tar trasan och fortsätter torka hans kiss.

Sen sätter jag på mitt efterlängtade kaffe å går då in i vardagsrummet igen för att samla ihop disk undertiden kaffet kokas och vad ser jag då? VAD ser jag DÅ? Bub har rensat hela vardagsrumsbordet från alla papper och kvitton som där finns å rivit sönder dom i små fuktiga remsor som ligger över hela vardagsrummet. I soffan, i sängen, på golvet. Alltså då var inte den där hunden värd mycket. Jag sätter mig ner på soffan, uppgiven. Då springer Bub fram, sätter sina framtassar på mina knän piper en gång å vickar huvudet från sida till sida. Då kan man inte vara sur på honom längre, han är ju så söt den lilla byrackan.

Det piskade en blandning mellan hårt regn och snö i ansiktet på promenaden imorse. Bub vägrade gå åt hållet som resulterar i en långpromenad. Jag förstår honom, jag ville inte heller. Man såg inget och blev brännande kall på bara någon minut. Fy säger jag bara. Dessutom var det glashal slask hela nedförsbacken hem. Livsfarligt!

"Buga" försöker vara noga med att hakan är i backen när jag klickar/berömmer


Jag säger "vänta" men kanske ska byta till "låt bli" eller "lämna". Bub är iaf duktig och tar inte godisen från tassen och har bra kontakt till man säger "varsågod". Även om man inte ser ansiktet så ser man att huvudet är vinklat uppåt.

Promenaden kantades av många skrikande barn samt mycket frost. Det var riktigt kallt om händerna när vantarna åkte av. Tur för Bub att jag kollat om det var minus grader för han fick sitt tjocka täcke på sig. Han såg nöjd ut i den.
Vi mötte på en dam som också har en griffon. Hon är mycket förtjust i alla, och då menar jag alla griffons hon ser. Vi böt till och med nummer. Hon sa att det bodde två stycken till här i närheten. Jag har träffat dessa hundars matte men aldrig hundarna. En mycket trevlig dam men kanske något entusiastisk.


Bub i sitt tjocktäcke


Ibland önskar man att man hade haft en bra kamera


Vi övade på att gå fint utan koppel. Eller jag låter kopplet släpa i backen eftersom jag är för snål för att köpa långlina och för osäker på att Bub lyder för att inte ha något alls. Det börjar dock arta sig. Bub stannar om man säger stanna, saktar in om man säger vänta och framför allt så bryr han sig inte alls så mycket om små hundar längre. Det är värre med större ljusa hundar, som goldens. Det är typ det farligaste i helaste världen enligt Bub.

Vi träffade på tantskrället med dvärgpincher idag också. Samma sak igen. Hunden fram och ska "leka" med Bub. Hon har för fasiken ingen koll över huvud taget. Kankse är hundförarkort någonting att införskaffa?

Bub har gått å blivit kulturelliserad. Igår fick han besöka det tjusiga slottet ute på Tyresö medan han idag fick beskåda Haga slott där självaste kronprinssesan och hennes fästman bor.

Tyresö slott bjöd på sol och spektakulär rundvandring i kyrkanstecken. Haga slott bjöd på isande kallt väder och paviljonger.


Bub och Sambo i Tyresö slottspark. Ser inte så fint ut på denna bild kanske men det var den enda bilden jag hade på Bub när man såg omgivningen.


Kan även se ut så här.

Om bub får välja går han nog hellre till Haga än Tyresö för i Haga fick han springa lös och söka leksaken på jätteängen där västerorts alla scouter håller till.


I Haga fick jag bara fina kort på Bub...


Som sagt, super fina kort på Bub i Hagaparken.

Bub mötte på en liten pudel mitt i sitt sökande efter leksaken. Det gick hur bra som helst. Bub ville förvisso inte ha pudeln eftersig och sa ifrån men pudeln lyssna och Bub skällde inte det minsta. Duktig vovve!

Bub bestämde sig för att roa sig själv imorse.


Papperskorgen blev hans offer, likaså jag som fick plocka upp fuktigt papper och göra rent Bub från gårdagens sås...

Dagens promenad gick i lydnadenstecken, nästan hela tiden.


Det hela inleddes osäkert med en del dragandes då Bub bara SKULLE till parken


men det hela avleddes genom att öva lite på "hoppa ner" i trapporna


sen övade vi lite på att gå fint utan koppel, det gick, som ni ser, bra


Bub väntade duktigt utan att springa iväg innan kommando "sök" 100% av gångerna idag


enorm gläjde när leksaken återfinns då måste Bub springa med leksaken mot en för att visa vad han hittat "Otippat Bub, hade jag aldrig kunnat tro att den skulle ligga där. Det var ju inte jag som la dit den..."


Bub hittade en vattenpöl att dricka ur men vid kommando "usch" slutade Bub å gick därifrån = framsteg


promenaden avslutades med lite trixövning men Bub hade inget tålamod längre å gjorde dubbelfive som alltid när han tycker det är nog

Om du vill ha en lydig hund se till attt hunden är livrädd för dig för annars lyder den bara om du har godis.

Dagens tips!

Det är vinterdoft i luften, härligt!

Dvärgpincher är INTE gjorda för gamlingar och flexikoppel är djävulens påfund. Mötte två gamlingar idag med tidigare nämnd hundras och flexikoppel. Bub gjorde kaninen mot båda, men var helt tyst (vilket faktiskt fortfarande är framsteg mot hur vi hade det förr) i alla fall ingen av ägarna har någon som helst koll på sina hundar så jag kortar in Bub å byter sida på honom. Då springer den ena gamlingens jäkla byracka fram mot Bub å Bub tycker ju det är dunder läskigt och gömmer sig bakom mina ben. "Vänligen ta in din hund" säger jag till tantfan som håller i jycken. "Å, men han vill ju bara leka!" VA FASEN BRYR JAG MIG OM DET? Jag har kanske inte bästa uppfostran på min hund men vi har iaf vanligt vett. "Min bits" sa jag bara, då jävlar blev det fart på gammeltanten men inte fasen lyckas hon locka hunden till sig nej hon måste gå all världens väg innan hunden börjar släpas med i den 20m långa flexilinan. Notetoself: Aldrig dvärg pincher, aldrig bli gammal.

Men Bub gick iaf super fint hela promenaden (förutom dvärgpincher insidenten då).




Under promenaden övade vi kommando "hoppa ner" vid läktarna. Automatiskt övades även kommando "upp" in också. Bub tycker detta är mäkta roligt å är bra på det tills det gäller att hoppa ner från sängen hemma. Då måste DogOwner ställa sig upp innan Bub mirakulöst förstår vad DogOwner sagt å fint skuttar ner från sängen.

är ruskigt gott men inget för dom som lätt blir kissnödiga.

Bub spenderade dagen hos gammelmatte. Gammelmatte förtjust, Bub förtjust = DogOwner förtjust. Dock dög inte gammelmatte när det var dags att hämta Bub. Man får väl erkänna att man är favoriten.


Bjuder på den här bilden igen. Han är för söt!

Idag har vi ingen lust, varken jag eller Bub. Vi körde lite dragkamp, men Bub tröttna innan mig. Jag försökte kasta lite leksak men Bub luktade hellre lite i gräset. Det enda vi lykats någulunda med är trix. Nu sitter "buga" nästan helt. Vill inte gå för fort fram med buga då Bub blev förvirrad när jag försökte lära in det förut. Han fattade inte skillnaden mellan sitt, ligg och buga. Men nu sitter alla tre.

Sen har vi även övat på att ligga i korgen när DogOwner sitter i soffan. Bub vill ligga precis bredvid och ska han tugga på tuggbenet helst på men nu försöker jag lära honom att man kan ligga i korgen utan att världn går under. Det ger resultat för Bub lade sig helt frivilligt i korgen här om natten. Första gången någonsin. Jag vill att Bub ska vilja ligga någon annan stans än bredvid en person eftersom jag tror att det kommer stärka Bubs självförtroende. Är det något han behöver så är det det, att kunna lita på sig själv och vara trygg i sig själv. Det går framåt!

Men nu ska jag nog sno ett hörn av filten och sova middag med Bub.

Vetten skrämde inte Bub, han var kolugn tills det var dax att ta i honom. Då tryckte han sig mot sin älsakde DogOwner men försökte i alla fall inte springa där i från. Och inte pep han som tönten innan honom heller. Jäkla dammtuss det var innan alltså.

DogOwner fick kred för sin fina hantering av Bub. Självklart skall det skrytas med detta! Hon (vetten) sa att jag hantera Bubs osäkerhet rätt, sket i den utan att skita i honom. Guldstjärna i kanten till mig!

Hur som haver skall vi någongång i framtiden boka tid för att dra ut en tandrackare. Undra vad i hela friden det går på. Det är dock en anna fråga. Besöket idag får godkänt.

1års vaccination skall tas idag. Vi får se hur Bub reagerar. Han blev tydligen jätteräd när de chippade honom. Han har dock varit hos vetten för allmänkontroll 2ggr innan vi köpte honom också, eftersom vettintygen inte får vara mer än en vecka gamla. Hörde ingenting om att det skulle vara problem då. Så vi hoppas på det bästa, aldrig kul med sprutor dock. Nervös DogOwner, snart även fattig.


Så här glad kan man vara när man tar hand om sjuka djur! hoppas vår vette har lite mer empati än så.

Bub bajsade så illa imorse att jag när jag kände odören fick kräkreflexer. Trevlig 1:a november.