från byracka till vovve

Vi var inne hos grannen igår och dom har två st katter. Den ena katten är fullkomligt livrädd och den andra har gått ut för att reta Bub så att hen ska slå honom med tassen. Men igår dick det hur bra som helst Bub var tyst nästan hela tiden och jagade bara den retande katten någon ensataka gång. De satt till och med tillsammans på bordet en stund och tittade på varandra. Och en livrädda katten och Bub luktade på varandra nos mot nos oftast brukar detta efterföljas av att Bub ger lekinviter som är måttligt uppskattade av katten men inte igår, igår nöjde han sig med en lukt och tassade sedan tillbaka till oss människor. Han är så duktigt!

Han lyssnade också när vi sa att han inte fick slicka glassskålarna på bordet utan lade sig helt enkelt för att sova fast nosen var så nära at han lätt kunnat prova smaka i smyg om han velat.


"Jag gillar att smaska, det är det bäästa jag vet. smask, smask, smask."

Bub har seglat! Igår seglade Bub för allra första gången. Han kände redan påväg i bilen att var något speciellt på gång och började gny och sniffa. Vi seglade till en vik och grillade lite, Bub åt massvis med korv, säkert en hel choritzo själv. Det är MYCKET om man ser till han något försynta kroppshydda. I alla fall så skakade han hela vägen ut till viken. Men på vägen hem var han redan van schtekare och tog sig en tupplur. En sak är säker han älskade att springa runt på klipporna och doppa tassarna i det salta havet.

Det utlovas inte bilder på det hela men kan komma att dyka upp vid senare tillfälle.

Bub valde att äta med stil igår och drog med sig DogOwner, Sambo och grannen på Texas. MUMS! Personalen tyckte att Bub var det sötaste dom sett! Alla tre blev helt förälskade i honom och gav honom gottesaker. Speciellt en dam blev helt kär och gav Bub rå entrecote och en majskolv att gnaga på. Han var så bortskämd och vi människor fick superduper service. Och god mat, åh så god mat.

Inte nog med den extra uppmärksamheten så betedde sig Bub så himla bra. DogOwner är riktigt stolt, han låg under bordet och tänkte på sitt hela tiden, gnydde inte, störde inte. Helt underbar var han! Så länge det inte kom en hund, då bröt helvetet lös men det är nästa steg. Nu är vi glada att han kan vara lugn och fin bland människor och lugna ned sig och vara nöjd med att ligga på nåra plank.